insåg en sak i dag,

det finns några personer som jag visste nästan allt och dom visste nästan allt om mej en gång i tiden,

personen som kunde få mej skratta dom dagar när jag inte ville annat än att fly.

personer som har stått mej så nära att jag skulle offrat mitt eget liv utan att tveka för att rädda deras.

men nu i dag vet jag inget om dom längre, jag vet inte ens om dom lever.

det är helt sjukt.

att det är så lätt att tappa kontakten med folk, det förstår man inte fören det har hänt.

men i bland kan det vara positivt oxå, den finns en person som jag stod nära i några år-

den personen visste mycket om mej, nästan lite för mycket.

men våra band bröts till slut och det ledde mej rakt vägen till joachim.

så det är jag tacksam över. ( det var inte jag som sa upp kontakten det var han)

det var underbart att vakna upp brevid pojken min igen.

det var ett tag sen.

fredags kvällen spenderades på flera olika ställe.

kvällen började i limonts lägenhet där en hel del roligt folk kom och krökade gärnet.

efter ett tag så ringer madde och säger åt mej att ta mej till henns kusin,

och jag kände för att jag var på ett " vara med en full madde " humör ,

så jag och bella tog våra saker och drog oss dit.

när man kom dit så möttes man av en heeel del as packade människor som värken fattade vart dom var eller vem som var vad.

vi var inte där så länge fören vi bestämde oss för att dra vidare till helal.

där spenderade man resten av kvällen tills jocke ringde och skulle åka hem.

då fick man ta sit och börja den långa vandrigen hem.

men när jag kom hemså var ingen jocke där så det slutade att jag fick ligga i en snö driva  runt 20 minuter och vänta på han.

men men varför klaga!      

don't live faster than your angels can fly

i går var det exakt ett år sen vi begravde farfar.

jag ville inte skriva något om det då, jag ville bara förtränga det.

jag har inte acceptera det,jag kan inte acceptera det och jag VILL inte acceptera det.

över ett år har gått sen han lämnade oss men jag kan fortfarande inte fatta att världen kan vara så jävla oträttvis, att ta någon så älskad, det är fan inte rätt.

att ta någon så stark, att ta min farfar. det är inte rätt.

det fanns så mycket jag inte hade sagt, det finns så mycket jag skulle vilja säga nu.

och det krosar mitt hjärta att veta om att jag aldrig kommer få säga det.

jag kommer aldrig mer få träffa min farfar.

min farfar är den starkaste personen jag någonsin träffat och jag tror det kommer bli svårt att träffa någon så stark som han.

jag vet att det inte bara var jag som såg att det gjorde ont, att du led,

men ändå så hade du alltid ett leende på läpparna när man hälsade på.

jag saknar dej, inget är sig likt utan dej !

inget vara för evigt.

så ta vara på det ni har, en dag kanske allt är borta.

 i natt en dag försent så tänder jag ett ljus,

ett ljus till älskade farfar.

i dag har jag varit duktig!

det första jag gjorde när jag vaknade var att kolla på 2012 i brorsans rum.

det är bäst att passa på medans han är i gbg!

filmen sög om jag får säga det själv.

efter den långa filmen så gick jag ner till ica och köpte lite lime.

när jag kom hem ringde jag farmor och frågade om hon skulle vara hemma, det skulle hon.

så jag bakade limemuffins och gick över till henne.

vi fikade och snackade i några timmar, det var mysigt eftersom jag nästan aldrig träffar henne.

så nu har jag bestämt att jag ska försöka hälsa på henne så ofta jag kan.

när mamma sen kom hem så drog hon med mej på friskis o svetis.

tro mej det är inte så jävla mesigt som det ser ut, jag tycker alla fall det var jobbigt.

sen kan det ju bero på att jag inte tränat sen jag gick i 5an 6an så där.

men jag tycker i alla fall att jag varit duktig och jag känner redan att träningsvärken kommer nu.

så vi får se om jag kan gå i morgon, fy fan   

nu ska det ske.

min granne, min bästa vän, min skrutt, min flicka, hon ska flytta.

även fats det bara är till uppsala så är det ändå inte okej. 

det kommer inte längre bli några kvällspromenader längre,

inga mer springa över när man vill snacka. 

hon kommer inte längre bo några meter bort, 

nu kommer hon bo några mil bort. 

det är fan inte okej! 

dont leave me bby  

låten är till dej från mej, lyssna

det är ingen bra dag i dag.

så jag tänker rymma ifrån verkligheten.

hej då

4 månader med min pojke i dag!

jag älskar dej

i love you

Je t'aime

愛しています

Я тебя люблю

Ich liebe dich